Vad är ett PA?

Är du på jakt efter att köpa PA? Då är detta en artikel för dig! PA är en förkortning på engelska som står för ”Public Adress”, vilket kan översätts ”publika utrop”. Syftet med ett PA är att nå ut till åhörare, oavsett om det är på stora livespelningar eller i köpcenter. En sådan ljudanläggning kan se ut på olika sätt, beroende på syftet. Du kan läsa mer om betydelsen av PA på Wikipedia, klicka här.

Ett PA kan till exempel bestå av ljudkälla (mikrofon, musikinstrument, CD-spelare, MP3-spelare m.m.), signalprocessor (mixerbord, equalizer, effekter m.m.), slutsteg för att förstärka signalen samt högtalare. I vissa fall kan allt dessa finnas inbyggt i en enda enhet.

Hur stort PA behöver du? I detta inlägg kommer jag ge fem tips på vad du kan behöva tänka på när du skall köpa PA system för livemusik. Både för replokalen och scenen. Som nybörjare är det svårt att välja ljudanläggningen när man skall köpa PA, förhoppningsvis kan detta inlägg ge klarhet i vilken utrustning som är lämpligast för just dig.

1. Litet och portabelt

Det första du kan ha i åtanke är vart du vill höras. Eller hur många du vill nå ut till. Skall du exempelvis utföra guidade rundturer behöver du en enhet med allt inbyggt som kan tänkas behövas. Dessa ljudsystem brukar sällan vara särskilt kraftfulla men räcker gott för att göra sig hörd för en folksamling på ca 20-50 personer. Till exempel en megafon, eller en guide högtalare med inbyggt batteri.

En gatumusiker kan behöva en något större högtalare för att nå ut till flera och få bredare dynamik i ljudet. På marknaden finns en uppsjö av högtalare på hjul med praktiskt teleskophandtag och inbyggt batteri. Jag skulle rekommendera att köpa en högtalare med minst 8” högtalarelement om den skall användas till musik. Det finns högtalare så stora som 15”. Men en lagom storlek skulle jag säga är 10”. Viktigast är att se till att den har de ingångar du behöver. Skall du sjunga och spela gitarr måste den ha mikrofoningång och instrumentingång. De flesta har trådlös anslutning via Bluetooth för uppspelning av musik från telefon, surfplatta eller laptop. Detta skulle passa en publik på uppskattningsvis 40-70 åhörare.

2. Replokal och scen

Skall du däremot spela på en scen, eller höras ordentligt i en replokal, behövs en ordentlig ljudanläggning. Jag tycker det enklaste är att använda sig av aktiva högtalare, med inbyggt slutsteg. På så vis behöver du inte tänka på att matcha rätt styrka på slutsteget med högtalarnas prestanda. Jag skulle rekommendera antingen ett par högtalare på högtalarstativ, eller bashögtalare och toppar. För sång och kompletterande ljud för gitarr och keyboard går det bra med ett par 12″ högtalare på stativ. Vill du även få ut ljudet ordentligt från basgitarr och bastrumma bör du åtminstone ha ett par ordentliga 15″ allroundhögtalare.  I replokalen räcker det oftast med ett par högtalare på stativ. Med samma högtalare kan du nå en publik på ca 50-100 personer beroende på vilka högtalare du använder.

Det bästa är om du har en eller två dedikerade bashögtalare för att få ut de riktigt djupa frekvenserna. Det finns även kolumnhögtalare som ofta kostar lite mer men är betydligt mer eleganta.  På marknaden finns det många färdiga paket med aktiva högtalare där bashögtalare och toppar ingår. Ofta behöver du bara komplettera med ett mixerbord för att koppla in allt du behöver. Det går förstås bra att välja ut högtalare på egen hand, om man är bekväm med det. Med dedikerade bashögtalare och toppar kan du med rätt utrustning spela för en publik på flera hundra personer.

3. Rätt sorts ljud

När det kommer till att få ut det ljudet du vill ha kan du behöva ett mixerbord. Idag har många mixerbord inbyggda signalprocessorer som gör arbetet betydligt lättare. Då behöver du ett mixerbord med de rätta egenskaperna.

Det första att leta efter om du vill koppla in en sångmikrofon är att mixerbordet är inbyggt med pre-amp för mikrofoningångarna. Det gör att signalen från dynamiska mikrofoner förstärks ytterligare.

Vad gäller ljudeffekter är Reverb den mest eftersökta. (Vill du veta mer om skillnaden mellan en eko-effekt och reverb kan du klicka här). Vill du ha en jämnare ljudstyrka på någon mikrofon, eller ett instrument, kan det vara aktuellt med en inbyggd kompressor. På ett mixerbord har de flesta kanaler åtminstone en tre-bands equalizer. Vill du ha möjlighet att finjustera ljudet är en grafisk equalizer att föredra. Desto fler band, desto mer detaljerat kan du styra ljudet. Mixerbord med denna egenskap inbyggd brukar ha ca 7-band, men med en extern equalizer kan du få ännu mer kontroll.

Antal ingångar är viktigt att kontrollera. Det är viktigt att du kan koppla in det antal mikrofoner och musikinstrument du behöver. Välj hellre ett mixerbord med fler kanaler än du faktiskt behöver, för möjligheten att utöka antalet inkopplade ljudkällor

4. Pris i förhållande till kvalitet

Priser kan verkligen variera när det kommer till ljudutrustning när du ska köpa PA. Och visserligen är det sant, att du får mer kvalité för mer pengar. Både vad gäller ljudkvalité, hållbarhet och prestation. Men faktum är att det gjorts enorma framsteg de senaste decennierna när det kommer till ljudutrustning. Det är dessutom ovanligt med ljudutrustning som låter riktigt kasst, även i de låga prisklasserna. Därför tycker jag inte du behöver vara orolig för att låta plånboken styra. Åtminstone inte om du bara är ute efter ett PA att ha i replokalen. För livebruk kan det vara värt att lägga en slant extra för att få högtalare med bättre komponenter. De tål lite mer och blir därför mer pålitliga. Detta tankesätt kan även appliceras på mikrofoner, kablar och övrig kringutrustning.

Om du spelar tystlåten och lugn musik kan du välja de högtalare du har råd med som har lägst brusnivå för att få så rent ljud som möjligt. Spelar du hård musik på hög volym kan du leta efter högtalare med hög SPL (sound pressure level = ljudtrycksnivå).

5. Måste du köpa PA?

Något som kanske inte alla känner till är att du inte alltid behöver köpa ett PA alls för att syssla med musik. På många orter kan du hyra en replokal för att öva där all ljudutrustning redan finns på plats. Skall du sedan spela inför publik på en krog eller restaurang så har de flesta egna ljudanläggningar. Har dom inte det kan du alltid be anordnaren att rätt ljudutrustning måste finnas på plats. Oftast så löser dom det genom att hyra ljud. Är det du själv som anordnar en spelning, men inte vill köpa, så går det även som privatperson att hyra ljud. Det finns aktörer som hyr ut allt som kan tänkas behövas, både vid stora och små spelningar. De kan till och med tillhandahålla en ljudtekniker som sköter allt åt dig. Se därför över dina behov. Kanske behöver du inte ens köpa PA.

Att spela in musik är inte helt lätt, särskilt inte för den som är ovan. Oavsett om du skall spela in hemma eller i musikstudion så har jag fem tips som kommer underlätta arbetet och minska frustrationer.

1. Taktkänsla

Det är stor skillnad mellan att spela livemusik och att spela in musik. Vid ett liveframträdande är musiken vid liv och mer dynamisk på sådant sätt att den kan anpassas efter stämningen i publiken. Bandmedlemmarna kan vara samspelta och låta bra utan att nödvändigtvis hålla exakt samma takttempo genom en hel låt. Därför är det en stor fördel om du har möjlighet att öva taktkänsla med en metronom. Dels håller metronomen ett konstant tempo, och dels kan det klickande, eller pipande, taktljudet kännas ovant att spela efter. Om ni är ett helt band bör alla medlemmar öva att spela mot metronom enskilt. Har du den vanan inne kommer inspelningen gå betydligt smidigare. Väljer ni att spela in i musikstudio kommer ni kunna spara in en hel del dyrbar studiotid genom att slippa onödiga omtagningar.

2. Planera i förväg

Om du skall spela in i studio är det viktigt att du i förväg har bestämt dig för vilken, eller vilka låtar du vill spela in. Det är onödigt att betala för studiotid bara för att välja låt. Även om du skall spela in musik själv hemma får du ett tydligare mål att arbeta efter, om du i förväg har bestämt dig för vad du vill spela in. Planera vad du vill uppnå med din inspelning innan du sätter igång. Exempelvis: Idag skall jag spela in trummor, imorgon skall jag spela in gitarr. Genom att fokusera på en, eller ett fåtal moment åt gången blir det lättare att behålla fokus.

3. Öva och bli bättre

Övning ger färdighet. Och här kan du även ta hjälp av första punkten samtidigt och öva med metronom om för att slå två flugor i en smäll. Desto mer du har övat på det som du vill spela in desto mer självsäker kommer du vara. Räkna med att det blir misstag, för misstag kan vi alla göra. Men genom att öva om och om igen på det du vill spela in kommer det gå betydlig smidigare och det blir färre omtagningar.

4. Ladda upp med förbrukningsmaterial

Låt inte motgångar som en brusten sträng eller trumpinne avbryta dig i arbetet. Ladda upp med extra uppsättningar innan du börjar spela in så slipper du ett avbrott i inspelningen som kan bestå flera dagar om du inte bor nära en musikaffär.

5. Spela in musik med enkla metoder

Gör det inte göra det krångligare än du behöver. Det kan kännas lockande i hemmasudio att spela in exempelvis en gitarr utan effekter och lägga på önskade effekter i efterhand på datorn. Och det är inget fel med att göra så, faktum är att detta är perfekt för den som vill experimentera med ljudet! Men om du redan vet vilken inställning på din gitarrförstärkare du gillar bäst så kan du göra det enkelt för dig och bara placera en mikrofon framför förstärkaren. I en musikstudio är det i princip krav på att du tar med din egen förstärkare om du vill ha ett särskilt sound.

Ett enkelt sätt att spela in ditt eget trumset hemma med bara EN mikrofon med standard njurformad ljudupptagning är att hänga den ett par centimeter ovanför baskaggen riktad rakt mot virveln. Det bör vara en kondensatormikrofon för att få bäst ljudupptagning. Genom att flytta runt mikrofonen finjusterar du ljudet som fångas upp. Detta sätt att spela in trummor kallas Tchad Blake metoden och används ibland även av musikstudios eftersom den fångar upp ljudet från alla delarna i ett trumset.

Bonustips

Låt någon annan lyssna på din inspelning. I en studio kan du oftast få återkoppling och tips från inspelningstekniker. Men om du arbetar på egen hand är det väldigt lätt att bli hemmablind. Du riskerar bli din egen värsta kritiker. Det är en bra idé att bjuda in någon annan att lyssna på din inspelning, även om den inte är helt färdig. Särskilt när det kommer till slutarbetet, eller mastering. Då kan du till och med överlåta arbetet till någon annan som har möjlighet att höra, och lyfta fram, de detaljer som du själv har lyssnat dig blind på.

Lycka till!

Det finns en uppsjö av ljudutrustning som har inbyggda effekter. Allt från mixerbord till instrumentförstärkare. Det finns även utrustning som endast tillhandahåller specifika effekter. I denna artikel skall jag berätta lite om vad som är skillnad mellan reverb och eko.

Skillnad mellan reverb och eko – men fortfarande eko

Egentligen är reverb en form av en avancerad eko-effekt. Ett eko är ett ljud som studsar tillbaka till ljudkällan. Reverb beskriver det eko som uppstår i ett rum. Det handlar egentligen inte om ett, utan en massa ekon. Ljudet i ett rum studsar flera gånger och från olika vinklar och olika länge beroende på rummets storlek, form och förmåga att absorbera ljudet. Detta kallas rumsklang. För att göra det så enkelt och tydligt jag kan har jag två exempel på vad som är skillnad mellan reverb och eko.

Eko: Tänk dig att du står vid kanten av en dal och ropar ”Hej”. En halv sekund senare hör du ekot av din egen röst. Det är vad en ekoeffekt skall efterlikna.

Reverb: Tänk dig att du står i en kyrka och ropar ”Hej”. Ekot i kyrkan får en helt annan karaktär och du kan höra att ljudet studsar och sprids flera gånger om innan det dör ut. Det är rumsklang.

Olika benämningar mellan tillverkare

Detta är ett vanligt fenomen. Olika tillverkare av musikutrustning kan ibland benämna effekterna olika, men egentligen syfta på samma sak. Tyvärr har jag inga specifika exempel på tillverkare då jag inte har lagt på minnet vilka prylar jag rattat på sedan jag började intressera mig för ljudteknik. Men jag har flera gånger snubblat över att en vanlig eko-effekt kallats både reverb och delay. Men ett enkelt sätt att få reda på vilket det handlar om är att en reverb nästan alltid har färdiga inställningar av olika rumsklanger. Dessa kan heta ”Small hall”, ”Big hall”, ”Small room” och så vidare. Eftersom dessa förinställningar är simulationer av olika sorters rumsklang så kan du vara säker på att det handlar om reverb.

Skillnad mellan eko och delay

Beroende på tillverkare kan eko och delay faktiskt vara exakt samma sak. På exempelvis en DiMavery GA-40 gitarrförstärkare står det delay men det är egentligen en eko-effekt. Personligen tycker jag delay passar bäst som en del av inställningarna av ett eko. Ordet ”delay” betyder trots allt fördröjning. Istället används ofta benämningar som ”djup” och ”längd”.

Eko eller reverb? Du bestämmer!

Det finns dom som envist tycker att reverb kan användas till allt. Det är inte fel, men det är inte rätt heller. Vad jag menar är att det är en smaksak. Och hur du vill ställa in ditt ljud är helt och hållet upp till dig. Därför kan jag bara skriva om hur jag personligen brukar använda mig av effekterna.

När det kommer till inspelning är reverb nästan ett måste för många instrument och framförallt sång eftersom ljudet annars kan kännas väldigt platt. Däremot i mindre livesammanhang är ett reverb inte lika viktigt eftersom den lokalen man befinner sig i redan har en rumsklang. Då kan ett eko vara att föredra bara för att få en liten fördröjning. Spelar man däremot utomhus, eller om liveljudet är så högt att det dränker ut rumsklangen, kan ett reverb vara en bra ide att använda. Nu pratar jag förstås väldigt generellt eftersom det i slutändan kan bli betydligt mer komplicerat. Det kan handla om att ha reverb på en sångmikrofon, eko på en gitarr och ingen effekt alls på en bakgrundsmikrofon. Hur effekterna används kan också variera från låt till låt.

När du själv skall ställa in ditt eget ljud kommer det ofta finnas de som har åsikter om hur det skall låta. Men vi alla uppfattar ljud olika och jag har många gånger varit med om att proffsmusiker kan ha väldigt olika uppfattning om hur ett ljud skall rattas. Goda råd är alltid bra att lyssna till, men det är fortfarande du själv som avgör hur du vill låta.

Lycka till!

All elektronisk utrustning skall vara försedd med en IP klassning. Den finns till för att företag och konsumenter skall kunna veta vad produkten tål att utsättas för. Särskilt användbar är den när man pratar om exempelvis utomhushögtalare som måste tåla regn, vind och smuts.

IP klassning är internationell

International Protection Marking (även kallad Ingress Protection rating) är ett sätt att klassificera hur väl inkapslad elektronisk utrustning är i en apparat. Värdet visar hur bra skyddad, eller inkapslad, själva elektroniken är från beröring, inträngande föremål (som petskydd till exempel) och vatten.

Två nummer visar värdet för olika skydd

IP klassning består av två siffror. Den första siffran anger hur skyddad elektroniken är från damm, inträngande objekt och beröring. Den andra siffran beskriver hur bra skyddet är mot vatten. Desto högre siffra desto bättre är skyddet. Det finns även exempel där siffrorna följs av ytterligare en bokstav som beskriver vilken typ av skydd mot beröring apparaten är utrustad med.

Därför är det bra att känna till IP klassning

Ljudutrustning används ofta utomhus eller i andra utsatta miljöer. Särskilt högtalare. Den första siffran i klassificeringen är viktig att ta hänsyn till i miljöer där det kan förekomma mycket damm och smuts. Till exempel i en bilverkstad eller i ett lager. Skall utrustningen användas utomhus är den andra siffran (vattenskydd) viktigare att ta hänsyn till. Ibland skall utrustningen monteras under tak och får på så vis ett visst skydd. IP klassningen behöver då inte vara lika hög som för en högtalare som kommer bli utsatt för olika väderförhållanden. Skall högtalaren monteras utomhus utan skydd av tak måste den ha åtminstone klassificering fem för vattenskydd (se tabell nedan). Utsatta miljöer är särskilt viktigt att ta hänsyn till vid exempelvis fasta ljudinstallationer.

Wikipedia beskriver IP klassning med följande tabeller

Med hjälp av tabellerna ovan är lättare för dig att avgöra om utrustningen passar, och håller för den omgivning där du vill använda den.

Håkan Lehtojärvi är mitt namn och jag är musiker och tekniker för hela slanten. Jag står även själv på scen ibland då jag spelar i flera band och är även frilansmusiker vilket betyder att jag finns till förfogande, i mån av tid, för ungefär vem som helst om min expertis skulle behövas. Främst som basist eller tekniker för liveljud men även som trummis, gitarrist eller producent. När jag inte håller på med något av föregående så jobbar jag som verksamhetsutvecklare inom musik och spelkultur på Studiefrämjandet Småland-Gotland. I förra artikeln Fixa Bandets Liveljud På Scenen Själv 1 av 2 beskriver jag hur vi i bandet förbereder ljudet på scen för en livespelning. I denna artikel fortsätter jag med att berätta mer om vår utrustning.

När det gäller utrustningen på scen så behöver det inte alls kosta skjortan för att få till ett bra ljud. Självklart så är det en stor summa pengar om man bara lägger den på hög men om man ser på helheten så är det inte alls mycket. Ett par spelningar så har ni fått ihop det som krävs för att börja. Jag kommer nu lista vad vi spelar på för saker och lite av vår PA-utrustning så du får se vad vi använder och att det inte behöver kosta så mycket.

Ljudet från scen skickar vi ut genom mixerbordet med bland annat mikrofoner

Trummorna är ett Gretschkit som består av en virvel, två hängpukor, två golvpukor och en baskagge. Detta mickar vi med ett Superlux mickit som är en budgetvariant. En mic på virvel, en mic i baskaggen riktad mot klubbans träffpunkt, en mic mellan hängpukorna och en mellan golvpukorna. Vi använder två Superluxmickar som överhäng för att få med cymbalerna samt för att få en bredare helhetsbild och dessutom för att få in de i datorn. Varför kommer jag till senare. Ibland har vi en Superluxmic på Hi-Hat också. Basen linear vi från

DI-utgången på förstärkaren.
Gitarr 1 mickar vi med en Shure SM57. Rakt in i ena högtalarkonen ungefär mitt mellan kanten och mitten på högtalaren.
Gitarr 2 linear vi direkt från förstärkaren.
Keyboarden kör vi stereo ut från och så rakt in i vår mixer.
Sångmickarna är lite olika Shurevarianter. Två Shure SM58, en Shure 565SD och en Shure
SLX2/SM58 trådlös.

Skippa stagebox med lämplig mixer

Allt ljud går rakt in i vår mixer som är en Behringer XR18 som vi har med oss på scen. Den ser ut som en liten stagebox men lura dig inte av det yttre och att den inte har några fysiska reglar. Den har 16 Midas preamps och 2 line in-portar samt 6 Auxbussar, 2 Mainbussar och USB ut/in. Det betyder alltså att man kan använda den som ett ljudkort till datorn också! Vi spelar in alla våra spelningar på 16 kanaler i min laptop så att vi har dokumentation från varje spelning. Det är även fruktansvärt lärorikt att kunna lyssna på sig själv hur man spelar och sjunger. Vad gör man bra? Vad kan man göra bättre? Denna lilla makalösa manick styrs via mjukvara på datorn eller valfri iPad eller Androidenhet och den har allt som krävs för att göra ett bra ljud för en billig peng.

Högtalare efter behov

Från mixern går vi in i vårt delningsfilter som sedan skickar ut en delad signal. En med subbas och en med mellanregister och diskant. Subbasen går in i ett bryggat slutsteg som i sin tur skickar ut en monosignal till två 18” basar. Mellan- och diskant-registret går ut som höger och vänster och sen in i vårt toppslutsteg. Därifrån går signalen vidare ut i våra toppar.

Det är inget märkvärdigt märke på dessa saker förutom topparna (Yamaha). Dessa högtalare räcker för det mesta men är det så att vi ska spela utomhus eller i en lite större lokal så tar vi med ett par aktiva subbasar som vi fördelar i utrymmet mellan våra befintliga subbasar. Signalen till det hämtar vi från den sjätte Auxbussen i mixern som jag har routat om till en monoutgång och sedan har lagt ett lågpassfilter på i mixerns mjukvara. Nu har vi helt plötsligt ett PA med ordentligt bastryck och klarhet i ljudet som räcker till de flesta spelningar och det till en kostnad av vad det skulle kosta att hyra in en tekniker med ett PA till ca åtta spelningar. Här kommer en bild på hur det kan se ut när vi kör med hela riggen.

Lämpliga effekter

När det gäller effekter som reverb, delay osv så försöker jag att hålla det så enkelt som möjligt eftersom jag inte har möjlighet att styra det under tiden som vi spelar. Jag kör ett varmt ganska kort reverb som ligger på sången, ett gateat reverb på virvel och pukor. Ett kort slapback delay på leadsången för lite fetare ljud och sen avslutar jag med en deesser för att få bort alla hårda och hemska S och SCH osv på sången. (Läs mer om reverb).

Om du följer dessa steg så kommer du och ditt band att lyckas få till ett bra ljud varje gång ni är ute och spelar, dessutom så är det ju otroligt roligt och lärorikt att göra saker tillsammans.

Slutord

För att knyta ihop säcken skulle jag vilja komma med ytterligare ett påstående. Glöm aldrig bort att ALLA har någon form av relation till musiken oavsett ålder, kön eller hudfärg och det är DU som tekniker som gör detta till den upplevelse det är. Nu när du har läst hela vägen ända hit så tycker jag att du ska kolla in vår facebooksida. Där hittar du mer info om oss och diverse smakprov på hur det kan låta när vi spelar. Glöm inte att klicka gilla på sidan när du ändå är där.

Kärlek!

https://www.facebook.com/wannabeesgotland/

Håkan Lehtojärvi är mitt namn och jag är musiker och tekniker för hela slanten. Spelar i flera band och är även frilansmusiker vilket betyder att jag finns till förfogande, i mån av tid, för ungefär vem som helst om min expertis skulle behövas. Främst som basist eller tekniker för liveljud men även som trummis, gitarrist eller producent. När jag inte håller på med något av föregående så jobbar jag som verksamhetsutvecklare inom musik och spelkultur på Studiefrämjandet Småland-Gotland. Boende och kontor har jag i Visby men hela Gotland är min arbetsplats.

Jag har fått den stora äran att bli gästbloggare här på JDmusic.se och jag vill tacka för förtroendet. Vad ska jag skriva om då? Det låg mycket huvudbry bakom detta. Till sist landade jag i tanken på att skriva om att ratta ljudet själv från scenen. Vad man bör tänka på, vilka grejer man behöver, hur man hanterar ”problem” som dyker upp under showen, gruppdynamik (ja det behövs faktiskt om man ska få det att fungera) med mera. Förhoppningsvis blir detta ett spännande och intressant bidrag till just DIG här i cyberrymden.

Som musiker och tekniker så är det väldigt skönt att få ratta sitt eget ljud när man är ute och spelar. Självklart så kommer det med vissa problem som tex att man har svårt att ha koll på det egentliga ljudet ute i lokalen under pågående spelning, svårt att synka effekterna under pågående spelning osv. Till detta använder jag min sångare som är mer ute i publiken än på scenen, både på gott och ont. Självklart så får man lägga rätt mycket tid på ett ordentligt soundcheck så att alla eventuella rundgångsproblem med leadsångmicken är åtgärdade när det väl är dags för action. Jag kommer att använda mitt coverband, Wanna-Bees, som exempel eftersom vi har en rätt bred sättning och jag kan börja med ett ”flödesschema” av hur det brukar se ut när vi kommer till ett ställe och ska rigga allt.

Förbereda för rätt liveljud

Trummatta och trummor bärs in och börjar ställas upp och justeras.
PA och slutsteg bärs in och ställs på plats.
Mixerbord och förstärkare till scenen bärs in och ställs på plats.
Ljus och backdrop sätts på plats.
Kabellådan bärs in.
Jag startar ett referensspår (en låt som jag vet hur den låter och framförallt inte ärnågon mp3 eller spotify) och lyssnar hur vårt PA låter. Ställer in EQn på masterregeln så att vårt PA matchar lokalen vi är i.
Sångmickar och gitarrmick ställs på plats och kablar dras fram.
Vid det här laget brukar vår trummis vara klar med sina trummor så nu är det dags för soundcheck.
Börjar med trummorna, keyboard, gitarrer, bas och sist sångmickarna.

Soundcheck

Vi använder ett digitalt mixerbord med WiFi-anslutning och personliga in-earmonitorer. På så vis alla kan ställa in sin egen medhörning från sin egen IOS- eller Android-enhet vilket gör det hela mycket lättare för min del. Självklart går det precis lika bra att använda vanliga monitorer om man föredrar det. Men då måste man tänka på och ta den starka volymen som blir på scenen och risken för rundgång i beaktning. När vi är klara med detta så går vår sångare runt ute i lokalen med sin mikrofon och ”letar efter” rundgångar så att jag kan EQa bort dessa. Det brukar krävas en hel del fixande innan man har lyckats få bort rundgångarna och dessutom bibehållit klarheten i rösten men trägen vinner.

Vi spelar en eller två låtar när vår sångare och jag står ute i lokalen och korrigerar det som är galet i balansen mellan instrument och sång. Det är viktigt att tänka på att lägga sången längre fram i ljudbilden än vad som verkar rimligt. I de flesta fall är det just sången som skapar kontakten med publiken. Dessutom så blir det i princip alltid ett mer dämpat rum när det kommer in publik. Då brukar tydlighet och volym försvinna i framförallt sången.

Tänk på att använda panorering av trummor, gitarrer, keyboards och sång för att skapa rymd och utrymme för alla instrument och röster. Det blir väldigt läckert när man upplever hela ljudbilden precis som om man står mitt på scenen. Tänk dock på att nästan aldrig panorera något ljud fullt ut åt ett håll då det, till skillnad från i studio, kan skapa en obalans i ljudet. Ett annat tips är att lyssna av med olika folk i lokalen hur det låter. Är det något ljud som är för skarpt osv?

Gruppdynamik och samarbete

Det var en liten genomgång av hur vi går till väga när vi riggar och ställer in allt. Nu går vi vidare till gruppdynamik. Vad har gruppdynamik att göra med att ratta liveljud själv från scenen undrar du säkert? Det har ungefär ALLT att göra med det skulle jag vilja påstå. Om jag själv skulle bära och ställa upp all utrustning så skulle det ta en hel eftermiddag. I detta fall så brukar vi vara klara på ca 1.5 timme. Det inkluderar soundcheck och finfix med kablar osv.

Det skulle inte vara möjligt att göra detta på så kort tid om vi inte fungerar så bra ihop som vi gör. Alla känner alla och vi har en gemensam syn på hur arbetet ska fördelas. Vi tar tag i alla problem som blir inom bandet så fort som möjligt. Ingenting ligger och gror till något stort som orsakar ännu värre problem längre fram. Det är bara en utopi att det aldrig blir slitningar i ett band. Man är så mycket uppå varandra att det är att likna med ett förhållande skulle jag vilja säga. Ta hand om varandra och kom ihåg att det är minst lika viktigt att ge beröm som att ge kritik!

Håll koll på din egen volym

Eftersom ingen tekniker mixar vårt liveljud aktivt när vi spelar så är det väldigt viktigt att vi alla har koll på avstånd till sångmikrofoner och våra egna volymer. Ett exempel kan vara ett gitarrsolo. Om jag bara var där som tekniker så skulle jag dra upp regeln på gitarren under solot. Nu kan jag inte det så det är väldigt viktigt att vår gitarrist vrider upp sig själv. Det gör han med hjälp av en boostpedal eller volympedal.

Ett annat exempel är att man måste tänka på att flera ljudkällor av samma sort skapar ett starkare ljud. I detta fall använder jag sångmikrofonerna som exempel. Vi är fyra stycken som sjunger i bandet och när alla sjunger samtidigt så blir det följaktligen starkare volym. Då måste vi backa av från mikrofonerna för att skapa en balans i ljudet. I de fall då det bara är en eller två som sjunger samtidigt så måste vi vara lite närmare mikrofonerna istället. Detta kräver ett väldigt bra samspel av oss på scenen. Det här är bara en liten del i hur viktig gruppdynamiken är när det kommer till att sköta liveljud själv från scenen.

I nästa artikel skriver jag mer om hur du kan fixa ditt eget liveljud. Nu när du har läst hela vägen ända hit så tycker jag att du ska kolla in vår facebooksida. Där hittar du mer info om oss och diverse smakprov på hur det kan låta när vi spelar. Glöm inte att klicka gilla på sidan när du ändå är där.

Kärlek!

https://www.facebook.com/wannabeesgotland/

Har du funderat på att börja spela in musik själv men inte kommit igång ännu? Här kommer några rader om sådant som kan vara bra att tänka på inför starten.

Börja i liten skala när du ska spela in musik själv

Börja med att köpa ett enklare ljudkort, en lagom dyr mikrofon och ett inspelningsprogram – en DAW (digital audio workstation). Det finns även paket med allt detta ifrån vissa leverantörer. Om du ska spela in akustiska trummor kommer du att behöva ett ljudkort med flera ingångar och även flera mikrofoner (det finns exempelvis paket med just trummikrofoner). Tänk igenom vad du tror dig behöva, innan du springer iväg till affären. Poängen här är alltså att börja i liten skala för att känna på inspelandet. Dom stora investeringarna kan du vänta med eftersom det är viktigare att veta vad man håller på med, än att köpa dyra prylar.

En sak som är bra att tänka på när det gäller digital inspelning är att inte spela in för starkt. Om du spelar in för starkt kommer det att uppstå digital distorsion och din DAW riskerar att bli ”överansträngd” – det kommer att låta illa med andra ord. Titta på mätarna och försök undvika att spela in starkare än -6db.

Läs på om grunderna för EQ.

Hitta det du tycker låter bra

Nästa tips är att prova dig fram och att använda öronen. Lyssna! Vad är det som händer med ljudet när du skruvar på EQ eller använder funktionerna på kompressor och andra plugins? Använd öronen och lyssna på vad som faktiskt händer med ljudet. Var inte rädd för att ta ut svängarna och prova dig fram. Vrid alltså på rattarna och hör vad som faktiskt händer. Blir det inte bra, vrid tillbaka. Men var inte rädd för att chansa och experimentera. Tids nog hittar du det du tycker låter bra.

Ge inte upp när det krånglar. Ute på nätet finns förmodligen redan svaret på alla frågor du har och alla problem du kommer att stöta på. När det gäller tips och trix för inspelning och mixning är Youtube en fantastiskt hjälpfunktion.

Fundera på hur du vill låta

Sista tipset för att komma igång är att göra en spellista (exempelvis på Spotify) med ungefär 10 låtar som du tycker låter bra och som har en ljudbild eller en produktion som du vill ha som målbild. Att härma andra är bra övning. Innan du börjar spela in och mixa dina låtar, lyssna på den där spellistan en gång och fundera över vilket mål du har med den låt du håller på med. Lägg upp en strategi för din produktion.

Sammanfattningsvis är mina start-tips alltså; börja i liten skala, spela inte in för starkt, googla om du stöter på problem och prova dig fram – lita på dina egna öron. Så, nu är det bara att sätta igång.

Mvh, Nicklas
Black Smile Studio

https://www.facebook.com/blacksmilestudio/

Tips från JD music

Reaper är en DAW som du kan anpassa efter dina behov och fungerar till både PC och Mac. Du väljer själv vilka extrafunktioner och plugin (modulprogram/tillägg med olika funktioner) som du vill ha. Reaper har en gratis testversion som du kan använda hur länge som helst genom att klicka på knappen om att du vill fortsätta testa det. Annars är betalversionen ruskigt billig på $60 i skrivande stund (ca 510kr). Det gör Reaper till en av de bäst lämpade alternativen för dig som skall börja spela in musik själv utan att behöva lägga tusentalskronor på en programvara.

Garageband är en DAW som följer med Mac OS och kan laddas hem till iOS på iPad och iPhone. Där kan du spela in i flera spår, precis som i Reaper. Fördelen med Garageband är att det är fulladdat med funktioner som gör jobbet enklare och lättare för dig som är ny med inspelning. Automatisk taktkorrigering och automatiska trumspår är bara två av många praktiska funktioner. Det är också fulladdat med många effekter för gitarr, bas, sång och mycket mer. Eftersom det även kan användas både på Mac och iPad är det perfekt för att spela in musik själv! Men om du sedan vill gå vidare för att i framtiden arbeta professionellt med inspelning bör du så småningom gå över till ett program som Reaper för att bättre förstå hur allt fungerar och så du inte fastnar i beroendet med all hjälp och automatisering som kommer i Garageband.